Lyckan är ett insaidersjobb
Lyckan är ett insiderjobb
Som terapeut undrar jag ofta hur stort ansvar vi tar för vår egen lycka. Hur mycket ansvar lägger vi på omvärlden att denne ska fixa lycka åt oss och vi känner oss själva som offer i vårt eget liv eftersom världen inte gillar oss "tillräckligt" och inte ger oss den lycka som vi absolut förtjänar. Eller?
Hur många gånger har jag hört i mitt terapirum att "bara jag träffar den rätta så kommer allt att ordna sig", eller "bara farmor kolar av och jag får mina pengar så kommer allt att ordna sig" eller bara jag blir gravid så ordnar sig allt mellan oss osv. Vi lägger ansvar för vår lycka på människor vi inte ens har träffat än, händelser som vi inte har kontroll över eller barn som inte har ens har blivit till. Det är de andra som fixar vår lycka som vi absolut förtjänar. Är vi omyndigförklarade i en av de viktigaste frågorna i våra liv?
Handen på hjärtat, har inte du också tänkt så? En gång har en man erbjudit mig en större summa pengar för att jag skulle "övertala" hans hustru att hon inte skulle gå ifrån honom. Hur jag skulle fixa detta hade han inga förslag för. Denna gången var det jag som skulle skapa hans lycka men att han skulle försöka sluta vara notorisk otrogen ville han inte diskutera med mig. Där miste jag en större summa pengar och han blev skild.
Vår lycka är vårt jobb. Vi kan inte börja en ny relation med samma gamla olösta problem som kraschade den förra relation. Det går inte heller att att ha en ny start i en relation med samma gamla olösta problem och låtsas att allt är ok, detta fungerar en kortare tid men snart blossar gamla problem upp igen.
Om en kvinna (eller en man) är mycket "svartsjuk lagd" och i varje relation känner sig tvungen att kontrollera sin partner i allt större, ibland i helt groteska former, kommer hen förr eller senare att krascha sitt förhållande eller mala sönder sin partner. Hen lägger skulden på sin partner för att hen var garanterat otrogen, dessutom ville partner inte tillbringa tid med henne och föredrog kompisar i allt större utsträckning framför henne. Förvånad?
Ingen är född för att vara olycklig utan det är grundad i barndomen och kan ligga långt borta i tiden när hon var en liten tjej och föräldrarna var frånvarande i sin lilla flickans liv. De kunde vara alkoholister eller upptagna med sina liv eller kanske lämnade henne ofta hos andra och hörde inte av sig på några dagar.
Orsaker kan vara många men det intressanta är att denna vuxna kvinna med egen karriär, välutbildad och humoristisk är omedvetet ständigt rädd att bli lämnad och idag med en vuxen kvinnas resurser vill kontrollera sin tillvaro till 100 procent och tänker aldrig blir övergiven igen! Kontrollen över partner är svaret.
En annan klient, en man som ser mycket bra ut, intelligent, humoristisk och genomsympatisk ändå kommer ingenstans i karriären. Efter några sessioner kom det fram att han aldrig har träffat sin far och denna mannen som han trodde var hans far försvann från hans liv när han var 7 år. Hans mor informerade honom att denna mannen inte var hans far och att han var otrogen och från den ena dagen till den andra, han har förlorat sin far och mor förbjöd honom att träffa fadern för att hämnas. Idag söker denna mannen sin far i sina chefer och kompanjoner och omedvetet vill vara mer och mer bekräftad för allt han gör.
Det är du som har ansvar framför dig själv för din egen lycka så det är ganska lönlöst att klaga. När du väljer din partner, utbildning, vänner eller livsstil så det är dina val och ingen annans. Om du känner dig olycklig så har du faktiskt makten att göra förändringar i ditt liv och tänk på att ingen annan kan göra det åt dig. Så, vad väntar du på?
Jag har gjort en egen kort lista på snabba åtgärder för ett lyckligare liv:
- Sluta omedelbart att se på dig själv som offer. Världen är inte skyldig dig något utan vill du leva ett bättre liv så måste du skapa det själv. Ingen annan fixar det åt dig.
- Ta ansvar för dina egna misstag och var inte rädd att erkänna det. Om du inte gör det blir det svårt för dig att förändras och utvecklas.
- Fundera på vilket mönster som upprepas i dina förhållande och var inte rädd att se det i "vit ögat".
- Anpassa dig aldrig till en annan i ett förhållande utan kräv att vara accepterad som den du är. Du är alldeles strålande, unik och underbar som du är!
- Ge dig själv komplimanger! Jag menar allvar, fundera på tre komplimanger som du skulle kunna ge dig själv och verkligen mena det. Du behöver inte vänta tills andra lägger märke till hur bra du är.
- Ta inget personligt. Det mesta som händer omkring oss beror inte på oss utan på andra omständigheter och andra människor.
Miss Maggie
margaret.lewestam@gmail.com
www.mklcompetencia.se
Kommentarer
Skicka en kommentar